Personakt Antavla

V:19 Nils Nordlander

Hovpredikant och Kontraktsprost. Blev 77 år.

Far:VI:37 Daniel Nilsson Nordlander (1763 - 1842)
Mor:VI:38 Margareta Abrahamsdotter (1765 - 1821)

Född:1796-07-30 Vik, Torsåker (Y) 1)
Död:1874-04-27 Skellefteå (AC) 1)

Äktenskap med V:20 Anna Maria Gestrin (1802 - 1887)

Vigsel:1828 Markim (B) 1)

Barn:
Daniel Enoch Natanael Nordlander (1829 - 1890)
Nils Johan Nordlander (1834 - 1866)
Maria Magdalena Nordlander (1836 - 1874)
IV:10 Emerentia Nordlander (1839 - 1916)
Emma Nordlander (1839 - )
Anna Nordlander (1843 - 1879)

Noteringar

Ur Wikipedia:

Nordlander blev student vid Uppsala universitet 1818 och prästvigdes den 16 december 1821. Han blev 1822 huspredikant hos H.C. Mörner i Stockholm, den 27 juni 1826 pastorsadjunkt i S:t Jakobs och Johannes församling och den 2 augusti 1826 notarie i hovkonsistoriet. Efter att den 7 december 1826 ha avlagt pastoralexamen i Uppsala blev han den 16 juni 1827 magister och vice pastor vid Uppsala domkyrka. År 1833 utnämndes Nordlander till kunglig hovpredikant och året därpå, den 30 april 1834, till kyrkoherde i Skellefteå. Han blev prost i kontraktet.

När Nordlander tillträdde tjänsten som kyrkoherde i Skellefteå innebar det ett uppbrott från en ställning nära händelsernas centrum, Uppsala och Stockholm.

Hans första gärning på den nya orten var att ta itu med fattigvården. Han försökte också arbeta mot fylleriet och var den drivande kraften bakom inrättandet av såväl Skellefteå läroverk år 1861 som en brandstodsanordning år 1848, och han föreslog inrättandet av samt deltog i direktionen av den första sparbanken i bygden. Han engagerade sig i problemet med kyrkstaden vilket sedan ledde till det egentliga Skellefteås bildande år 1841. Hans förslag var en stad med stapelrätt mellan Skellefteå kyrka och älv, och där måste mark köpas in och staden byggas. Han var alltså den drivande kraften bakom stadsbildningen.

Nordlander var också en god lantbrukare, och födde upp en stam av nordsvenska hästar som kallades "Nordlander-hästar", samt föreslog innrättandet av en lantbruksskola i Skellefteå och läggandet av nya vägar.

Därtill var Nordlander en inte oäven konstnär, något som gick i arv till hans dotter Anna. Bland annat finns av Nordlander målade porträtt av hans företrädare Nils Ström i Skellefteå kyrkoarkiv.

Hur Herdaminnet:

Dokt. Nils Nordlander (1834-74), f. 30 juli 1796 i Viksby, Torsåkers s:n, son af skepparen Daniel Nordlander och Greta Abrahamsdotter från Öfverfälle, Gudmundrå s:n. Stud. i Upsala ht. 1818;
prästv. 16 dec. 1821; kallad till huspred. hos grefvinnan H. Ch. Mörner, f. Arwedsson; förordn. past.adj. i S:t Jakobs och Johannis förs. i Sthm 27 juni 1826; v. notarie i Hofkonsist. 2 aug. s. å.; afl. past.-ex. i Upsala 7 dec. s. å.; promov. fil. mag. 16 juni 1827; v. past. i Upsala domkyrkoförs.
26 sept. s. å. Teol. kand. 21 apr. 1832. Efter specimina uppförd på förslag till tredje teol. adjunkturen vid universitetet s. å.; kungl. hofpredikant 24 febr. 1833; utn. khde i Skellefteå pastorat 1 mars 1834, tilltr. s. å.; prost öfver Västerb. 2. kontr. 10 sept s. å. Kallades 14 dec. 1841 till afläggande af predikoprof vid Storkyrkoförs. i Sthm, men afböjde kallelsen. Præses
vid prästmötet i Piteå 9-11 aug. 1842; teol. dokt. 1845. Stiftsfullmäktig vid riksdagarna 1853 och 1859-60; predikant vid fil. mag. promotionen 1857. Rikt begåfvad af naturen och med grundlig vetenskaplig underbyggnad, hade han den ovanliga förmånen att redan i unga år befordras
till khde i stiftets indrägtigaste pastorat. Här verkade han i 40 år med framgång för nykterheten och folkskoleväsendets utveckling. Utmärkt som kommunalman. Skellefteå stads tillblifvelse kan i själfva verket ledas tillbaka till ett af dokt. Nordlander vid en sockenstämma framställdt förslag,
att ett stadssamhälle borde grundas på Norrböle bys ägor i närheten af sockenkyrkan, i stället för den köping, hvarom planer förelågo och som både Umeå och Piteå städer ville ha lagd under sina resp. handelsdistrikt.

Äfven stadens läroverk har honom att tacka för sin uppkomst. I de pågående striderna om »nyböckren» inom församlingen deltog han ej nämnvärdt, men hans tolerans verkade lugnande på sinnena. Hans predikningar voro till formen utmärkta och framfördes med fyllig, välklingande
stämma, men saknade stundom kärnfullare innehåll. I besittning af poetisk talang och konstnärliga anlag för målning och teckning, lär han dock alldeles saknat öra för musik. Under de två sista åren otjänstbar, afled han 27 apr. 1874. LNO 1848, KVO 1861.


Källor

1)Wikipedia